Men de här kära barnen inte kan dom ju sova när de blir helg inte, kl 7.55 så tyckte S att vi skulle kliva upp första gången, jag stenvägrade, hon låg kvar i sängen i 10 min sen klev hon upp och väckte storebror och dom gick ner, så då fick jag sova en stund till, 8.45 var de ingen mening att ligga kvar längre för då hade den lilla vännen hoppat på mig en gång och ropat åt mig åtskilliga gånger.
Nåja imorgon så lär hon väl sova till 10 bara för att jag ska upp.
Je har hockeyträning imorron men han vill inte fara för första ggn den har säsongen, vilken tur jag har då. Vi kan nog göra nåt annat som är skoj här hemma.
Idag har vi faktiskt åkt bob och madrass ute, men vad e de för fel på dagens barn som inte roas utav de på samma vis som en annan gjorde, vi var ju ute i timtal och gick bara in för att byta till torra kläder eller äta. Tragiskt nog så är de nog så att de är vårt eget fel som föräldrar, men hur man råder bot på de, de vet jag inte, om nån annan vet så informera mig gärna.
Eftersom Jö jobbade och de sedan var hockey så bjöd jag in mig själv och mina barn på middag till mamma, och maten smakar ju så mkt bättre i trevlig sällskap än själv. Vi fick kött som var så mört så de ramlade sönder och gratinerade potatisar, å de var verkligen mumma. (Ser gärna en repris om sådar en 6 veckor) Tack för de mamma.
Je fick två biljetter av morfar för att åka på hockeyn, MODO-Linköping, och tog med sig kompis C som blev jätteglad över att han fick följa med. Dessvärre så förlorade MoDo med 1-3, men grabbarna var ganska nöjda ändå.
S och jag har tillbringat kvällen framför TV:n först en film och sen körslaget, å så får ju jag en privat dansuppvisning i den högre skolan framförd av S när de spelas musik av de svängigare slaget. Ett gott skratt blir de oxå, för man undrar ju vad dom får sin energi ifrån, från de att ögonen slås upp tills sena kvällen, å när på vägen försvinner energin å man förvandlas till en zombie som vill sova hela dan ?????
Nej nu ska jag gå och sova faktiskt, för i morgon e de ju min tur att släppa ut hästarna, å då e man väl ett lik då oxå.
Vi hörses/Pernilla
Vårat hus i vinterskrud
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar