Pärans galningar: Vår på riktigt

Ja de var de idag +20 grader stog de, å då e de så skönt, men ff är de massor med snö men den försvinner fort i 20 graders värme, så kanske innan midsommar e den borta (skämt).

Har idag iaf skottat utegården för dvärgarna men inte ville dom gå ut där nej de fanns ju fortfarande nått vitt på backen men dörren var ju iaf öppen och dom fick göra som dom ville.

En liten cykeltur blev de idag oxå, till J&J för kaffe i vanlig ordning.

Jesper for till mormor & morfar så de blev lugna gatan här hemma efter de, dikade och dämde en damm åt ankorna, ja den e bara tillfällig men dom blev iaf jätteglada.

Lyste äggen under hönorna i lagårn igår, alla utom ett befruktat, otroligt, om två veckor så blir de nya bäbisar där, 2 hönor ligger med ca 2 veckor kvar och en med 2½ vecka kvar. Jag har ju inte riktigt koll på när dom la sig, men en höna är iaf en hybridkorsning, mamman e hybrid å pappan e min Bengt, surare än henne har jag inte haft nån förut.Tog ett badlakan och virade runt handen för att kunna komma åt äggen hon högg på allt som rörde sig ändå så de gällde att vara på sin vakt.

I kläckaren har jag nu stoppat in 15 brahmaägg från H i Hudik, tack G för den fina leveransen, och även 5 silkesägg som jag köpt. De 6:e silkesägget har jag stoppat in under en höna för att de kanske blir nåt som går bort i kläckaren och då kan de ju vara där ist. med sina "jämnåriga".

Å på lördag e de HÖNSDAG i Ö-vik, ni kommer väl allihopa som kan ?!

Utanför Reginas Zoohörna mellan klockan 10 och 14, de ska bli så skoj, kanske blir de några ägginköp å kanske nåt hönsinköp, vi får se. Iaf så kommer en silkeshöna att följa med mig hem efter dagens slut, Gullan heter hon och hon ska få flytta in här, till mångas förtjusning kan jag tro, de är ju rätt söta, silkisarna.

Ja just de, inatt så får hästarna sova ute, första natten i år vi får se hur de går, men de har fått kvällsmat och hö ute så de e bara att vänta på morgondagen å se. De tycker nog att de är skönt men jag kan ju tänka mig att de är lite läskigt första natten. Men dom vänjer sig.

Min vän Y har nu fått skicka sina hårige vän på fyra ben, Chucky, till de evigt gröna ängarna, efter en lång vinter med svåra fångbesvär, å de är sannerligen inte roligt ska ni veta, jag har ju själv gjort de två gånger, "Nettan" och "Lillan", 2004 och 2008, å man mår ju så dåligt innan, när man ser hur hästen plågas och har ont, å inte blir de ju bättre av att den enda som kan ta beslutet om vad som ska göras de är ju JAG, de e mitt fel att hästen har ont känns de som, huvva, de e inte skoj, men båda gånger så har de för mig verkligen lättat en stor sten och de känns verkligen bra att de är över. Många är dom gånger som jag gått till stallet på morgonen och önskat att hästen hade dött under natten, hemsk tanke va, men de är väl den där känslan att man då inte behöver ta beslutet själv. Men ingen dör ju bara sådär, å hemska tanke vad den ska lida som självdör när den är bara 14 och 11 år, de vill man ju inte heller.