20121119

Still going but not so strong

Ff är de väldans mkt neråt, vissa dar tittar jag iaf över ytan lite å känner att de faktiskt finns en ljusning, medan andra dar känns bottenlösa.

Idag har varit sådär mittemellan, överraskningen kom på joggingturen faktiskt, därute i ingenstans eller nja kanske inte riktigt, var de helt plötsligt folk som höll på att fika, folk som jag kände å kunde slänga nåra ord med. Joggingturen varade i över en timme å humöret blev så oändligt mkt bättre efter de oväntade mötet.

När kroppen skriker blä åt allt så känns de mer än okej att ta på joggingskorna, då blir de liksom min tid, jag behöver inte fokusera på nåt annat. De må ju gå i maklig takt å med dessa taxben kan man inte begära så mkt men de bli iaf nåra mil i veckan.

Jag har ju föresten gått å brutit ringfingret, fast de är ju 5 veckor sedan, klantigt tycker jag. Jag stöp nedanför trappen och tog emot så olyckligt att ett ben i första leden gick av.
Nåja, sköterska och läkare på akuten sa att de skulle behöva vara ihoptejpat i 2-3 veckor, de gör fortfarande skitont och just av den anledningen så ska jag på handrehab på torsdag. Vi ser väl om de blir bättre efter de :)

Hästarna har nu desarmerats till antalet 2, där ska de oxå stanna och säg för f-n åt mig om jag skulle fundera på fler. De här två stannar här till dess att döden skiljer oss åt, varken för eller senare. Man har inte så mkt för att man är "snäll".

Som ni märker så är ju iaf de här inlägget snäppet bättre än de förra men de kan ju fort ändra sig igen, just nu så säger min kropp åt mig att " du behöver vara ensam", de är lite svårt att lyssna på de när man har resten av familjen här.

Vi hörses, hoppas jag /Pernilla

20121113

Nu äre den här tiden på året, blä blä å blä.

Vill inget...

Ska de vara såhär resten av livet??

Bry dig inte om att svara, jag gillar nog inte svaret iaf.

Går i ide, å kanske hörs vi igen.

Vill inget, vill inget...

//P

20120928

Nu bär de snart iväg på vår utlandsresa, de ska faktiskt bli skönt, efter den här sommaren så kan man lungt säga att de behövs lite x-tra sol. Vi åker till Turkiet på onsdagkväll så i helgen ska de packas färdigt å allt ska oxå bli klart här hemma så att våran bästaste vakt kan sköta allt efter bästa förmåga.

Igår så köpte jag en ny kompis åt marsvinet Kurre, man ser verkligen att dom inte mår bra av att vara ensamna. Han har ätit så dåligt sista veckorna men nu hoppas vi att de blir ändring :)

Alla djur är nu installade å hösten är här. Ankorna är såklart ute varje dag ändå men dom vill gärna gå in framåt kvällningen, 14 st är dom varav 5 st är födda i år.En lagom skara motför fjolårets 22(!!).

Vi har rivit, isolerat och plåtslagit lillstallet i höst oxå så nu hoppas jag att dom klarar att hålla runt nollan därinne, inte för att dom frös eller mådde dåligt utan för att de blir så mkt enklare med vattnet. Kaninerna bor oxå där inne och nu är dom 8 till antalet (oops hur gickde till)

Idag kommer hovis å fixar vinterfötter på hästarna, som fortfarande är tre. Så är dom oxå "resklara" :)

Fixa klart i lagårn blir dagens göromål å sen äre bara packningen kvar.

Vi hörses/Pernilla

20120920

Ja en rad eller två kanske man kan plita ner.

Denna sommar har räven gäckat oss. Totalt har hon (jo de är en hon) tagit 30 höns och 10 ankor. Välgödd, javisst. Otaliga nätter jag jag suttit ute å passat  med bössan men ingen räv har jag skjutit.

De fräckaste var väl när hon kröp in genom katthålet och genom två vedbodar för att till sist klättra över en vägg och därinne döda 8 st. av mina fina dv.kochinhöns, däribland tuppen såklart. De tre som var kvar tog jag in såklart och dom var nog i chock. Dock så värpte dom efter bara 1 vecka och alla tre lade sig att ruva, men rävchocken blev för mkt för dom, inte en enda kyckling blev de. Jag stoppade dom ägg som fannskvar i kläckaren samma dag och där finns de nu 7 små dv.kochin som jag inte vet könet på men tiden lär ju utvisa det. Jag fick tag i en ny tupp till dom som jag har kvar så avelsäggen är väl säkrade inför nästa år iaf.

Hedemoragruppen desarmerades oxå kraftigt av räven, 14 hönor blev kvar och dom var 28 i januari, men där har jag nu flera st. på tillväxt så de känns tryggt.

3 st. dv mesar (moderna engelska stridshöns) har de oxå flyttat in, de tog Stina direkt under sitt beskydd och tuppen har i dagarna börjat gala. Så vi väntar på äggen snart :)

I övrigt så blev kaninerna fler och färre även iår men de kan jag ju skriva om sen.
Nu blire mat.

 Vi hörses/Pernilla

Torka...

ja men inte ute.

Sommaren är nu slut å de är jag med, jag verkligen inte-alls-tycker-om hösten. Men idag verkar de bli en fin dag så nu går jag ut ist.

Förresten jag har en grupp blandisar som jag ska sälja, tror de är 7 hönor 1 tupp och ett 15-tal kycklingar.
Hör av dig om du känner till nån intresserad, 500:- för hela gruppen vill jag ha.

Över å ut/Pernilla

Booring

Så e de just nu, toooorka av värsta graden.

Inget ovanligt händer, förutom att hönorna nu väper en massa ägg varje dag.

Massor av snö är det, 120 cm. Rätt bra temperaturmässigt ute iaf.

Dagarna ser ut såhär för mig:

7.03 ringer väckarn
7.55 går barnen till bussen
8.45 går jag till lagårn
12.00 Serverar jag mig själv lunch ev. lite senare om de blir en joggingtur, för att jogga på nyäten mage, de är inge skoj.
Sen råder fria aktiviteter, dvs. oftast tråkiga saker som vanligt folk gör, städa ,tvätta laga mat eller ibland så blir de faktiskt en liten utflykt runt skogarna häromkring. :)
16.30 serveras middagen utom på måndagar när jag börjar jobba kl.16.00 då äter vi kl 15.00, men de funkar de oxå.
Efter middagen så är de oftast full fart med aktiviteter av allehanda slag.
21.00 Ska barnen ligga i sängen igen.

En rätt så tråkig dag kan man väl tycka, men dagarna dom går :)

Snart så kommer solen å ljuset tillbaka över berget å snart är de midsommar, kanske vi ses innan dess ;)

Vi hörses/Pernilla

18 december 2011

Snön ligger i drivor överallt och efter förra helgens frånvaro av ström så är man glad för densamme som bara finns, nästan jämt. 36 timmar var vi utan ström, telefonen kom tillbaka redan efter samma dag och eftersom mobilnätet oxå låg nere så känner man sig lite bortkommen och utlämnad utan kontakt med omvärlden.

Men nu är vi ju på banan igen och idag faller snön i drivor oxå. Gubben lämnade oss nyss för ett x-tra pass på fabriken, så ikväll får vi klara oss själva, jag å ungarna, men jag gissar att de blir en tidig kväll för oss alla eftersom dagen har varit händelserik, Stina har varit hos en kompis sen igår och Jesper har haft en kompis här sen igår, dom har för övrigt varit ute å lekt med traktorer i flera timmar idag. Storgrabbarna, men roligt har dom å de är så skönt när dom hittar nåt att göra ute, risken är ju annars stor att dom fastnar vid tv'n eller datorn inne.

Själv så har jag storstädat hos hönsen, 2 avdelningar iaf, resten får bli imorgon å tisdag. Så är de jul hos dom oxå.

Men nu är kaffet klart så vi hörses/Pernilla