20130310

Sportlovet är över för iår, dom Sjöbergska grabbarna har bott här nåra dar, eller onsdag till söndag blev de visst, föräldrarna slöt upp på fredagkväll så vi har haft en riktigt skön avslutning på lovet.

I fredags överraskade jag barnen med en tripp till paradiset och jag kan lova att mamman hade ganska saftig träningsvärk på lördan, men de va skoj å uppskattat :)

Marsvinsflickorna har flyttat till Umeå och två överlyckliga tjejer där.

Kalvarna lyser med sin frånvaro än men nu har vi iaf ställt iordning i ligghallen för deras ankomst.

Annars så händer de nog inte så mkt spännande saker här.

Ett litet tillägg bara, igår var de ju finalen i schlager festivalen, ROBIN vann, i mitt tycke den bästa låten, delade inte den uppfattningen med många i de här huset, hahahaha. SKOJ var de :)

Vi hörses//Pernilla

20130203

Envetna lilla bacill, hrmprf.
Gårdagen spenderades med ungarna på sporthallen i Övik, dom spelade 3 matcher i innebandy och gjorde en jättebra dag, trots att de var 4 st. borta och då är laget ganska manfattigt innan, bara Stina som är tjej, åsså 12 grabbar.

Resultaten efter dessa tre matcher, Gideå -Ankarsvik 2-3, Gideå-Ankarsvik (svart) 1-1, Gideå-Granlo 1-1, i den sista matchen satte Johan i reduceringsmålet 14,59 i andra perioden, dom spelar 2x15 min.  :)

En skoj dag för tränare och föräldrar faktiskt.

Idag blire en ganska vanlig dag städa, fylla mat å ströa åt djuren.

Solen har förresten återvänt, efter dryga 2 månader i baklanné utan sol så orkar han åter över trädtopparna och skina lite på vår gård oxå, skönt, nu blire bara bättre :)

Nu kommer visst kaffefrämmande.

Vi hörses//Pernilla

20130131

Första månadens sista dag, verkar bli en fin dag, -3,8 grader och solen står på glänt.

En liten bacill har fastnat i min hals men förhoppningvis så tappar han snart greppet, haha.

Marsvinungar har vi fått, 3 stycken små lurvetussar, och till skillnad från många andra så föds dom "klara" dvs med päls och ögonen öppna å springer omkring redan samma dag, riktigt söta är dom, även om kanske öronen ser ut som om dom skulle kunna flyga iväg.

Nu till en annan händelse, i tisdags så var de dags för kulbortagning för katterna Messi och Moses, pappa tog dom med ner till stan och lämnade in dom på vet.stationså skulle jag hämta dem på em. Vi 8.30 så ringer vet. upp mig, -Hej, du har ju lämnat in två katter för kastrering, men de blir lite svårt med den ena, för de är en hona.
-MEN HUR FAAAN E DE MÖJLIGT !!!
-Ja ibland så föds de flickor och ibland så föds de pojkar, (hihi)

Kan ju tillägga att de roade många den dagen, å inte minst mig själv. Jag har ju könsbestämt några katter, kaniner, höns, ankor och andra djur i mitt liv.
En gång tidigare (vad jag vet) så har de blivit fel. Sålde två flickkaniner varav den ena var en pojke, ni som har könsbestämt kaniner vet att de inte är så tvärlätt.

Tillbaka till katterna, jag tittade nog bara som hastigast när dom var nyfödda och konstaterade att den ena var trefärgad= alltså en hona och den andra var en gul hane. Hens lilla ansikte skyllde vi på pappa Gustav som oxå har ett litet ansikte.
Okej de kanske inte är så lätt å skilja dem när dom är små, men när dom är 7 månader då bör man se och känna kulorna tydligt, men jag tog bara för givet, hahaha, tittade inte ens efter.

Nåja nu heter hon iaf MISSI och är steriliserad.

Nu ska jag gå ut å göra lagårn och sen blire en långpromenad, bara solen stannar kvar.

Vi hörses//Pernilla

20130115

gick visst å dog lite där :)

Ja fast de händer ju inget så de är väl inte så konstigt.

Innebandy var å varannan helg för barnen, tur att dom spelar i samma lag.
Jul är avklarat å likaså nyår i goda vänners lag, de var mkt trevligt.

Såhär mitt i januari känns de ändå helt ok att sommaren är nåra månader bort, kanske man kan hinna bli av med nåra kilon innan dess. Skulle behöva en morot för att nå målet innan den 1:a juni men har inte hittat en tillräckligt bra, som inte kostar alltför mkt pengar. De ska vara nåt som bara gynnar mig, de lutar åt reshållet men de är ju inte så skoj när man e själv, eller...

Förslag mottages tacksamt :)


Nu ska jag gå å göra mat, lax å pärer blire, på en tisdag. Å ungsrostade rotisar, mumma.

Vi hörses //Pernilla

20121125

Tack, Gunilla, nu e jag på banan igen :D
En välbehövlig surr & vinnatt så känns de så, tacksam å glad i sinnet.

Innebandysammandrag idag å grabbarna + Stina gjorde med beröm godkänt å vann alla matcher.
Tränar´n hade lovat lyxshake till allaspelare om dom vann alla å då blev han ju fattig, men glad :)

Veckan som kommer känns fullspäckad men oxå full av förväntan.

Vi hörses/Pernilla

20121123

Fredag, massor av jobb väntar innan jag tar mig en sväng till vännen G för en riktig nostalgikväll, de blir hon å jag å 2 x3l vin  :) Typ

Ska liksom fly lite då, sen får vi väl se vadsom händer efter de.

Var på handrehab igår, de såg bra ut tyckte hon, men svullnad å smärta kan jag få dras med upp till ett år, suck. Fick några övningar såklart, men de viktigaste är att använda fingret i vardan, tror ni att de har någon chans att smita undan ?!!

Inhandlade lite julklappar oxå igår, skönt att börja när de inte är så kt folk på stan.

Nä ta tag i dagen å börja nu.

Vi hörses, verkar de som /Pernilla

20121119

Still going but not so strong

Ff är de väldans mkt neråt, vissa dar tittar jag iaf över ytan lite å känner att de faktiskt finns en ljusning, medan andra dar känns bottenlösa.

Idag har varit sådär mittemellan, överraskningen kom på joggingturen faktiskt, därute i ingenstans eller nja kanske inte riktigt, var de helt plötsligt folk som höll på att fika, folk som jag kände å kunde slänga nåra ord med. Joggingturen varade i över en timme å humöret blev så oändligt mkt bättre efter de oväntade mötet.

När kroppen skriker blä åt allt så känns de mer än okej att ta på joggingskorna, då blir de liksom min tid, jag behöver inte fokusera på nåt annat. De må ju gå i maklig takt å med dessa taxben kan man inte begära så mkt men de bli iaf nåra mil i veckan.

Jag har ju föresten gått å brutit ringfingret, fast de är ju 5 veckor sedan, klantigt tycker jag. Jag stöp nedanför trappen och tog emot så olyckligt att ett ben i första leden gick av.
Nåja, sköterska och läkare på akuten sa att de skulle behöva vara ihoptejpat i 2-3 veckor, de gör fortfarande skitont och just av den anledningen så ska jag på handrehab på torsdag. Vi ser väl om de blir bättre efter de :)

Hästarna har nu desarmerats till antalet 2, där ska de oxå stanna och säg för f-n åt mig om jag skulle fundera på fler. De här två stannar här till dess att döden skiljer oss åt, varken för eller senare. Man har inte så mkt för att man är "snäll".

Som ni märker så är ju iaf de här inlägget snäppet bättre än de förra men de kan ju fort ändra sig igen, just nu så säger min kropp åt mig att " du behöver vara ensam", de är lite svårt att lyssna på de när man har resten av familjen här.

Vi hörses, hoppas jag /Pernilla